Nu var det ju ett par dagar sen jag bloggade, och min kära vän tyckte att jag skulle skriva ett blogginlägg om att jag inte skrivit på flera dagar och hur illa det känns för mig och vilken hemsk människa jag är för att jag inte gjort det. Men alltså.. nej det är nog inte riktigt min grej. DÄREMOT kan jag klaga lite på andra saker. Till exempel på att min lärare på nåt sätt känns som att hon hatar mig och tycker att allt jag gör är totalt superdåligt. Nej nu ljög jag, men det känns typ så. Som att jag får skylla mig själv om det blir fel och att jag får stå mitt kast att jag valde det tyget jag har och bla bla bla. Tyst med dig jag vill inte höra, så jag skiter i att prata med dig. Dumma.

SEN kan jag ju även klaga lite på fulla människor. Alltså de som är så där drygt fulla att de inte har något logiskt tänkande kvar och har glömt hjärnan i någon sopcontainer. Seriöst, det borde finnas en gräns för hur korkad man får vara. Killen jag snackar om hade nog korkat upp många flaskor den kvällen. Lost var han, helt lost.

Jag ska ta mina existentiella frågor och dränka mig i en fiktiv värld som vi bara kan drömma om.